i morse låstes dörren till ensamhet.

Då är man själv igen. Räkna ner dagarn från 5... 4. 3. 2. 1. Sen kan man va hel igen. 
 Det är så ensamt, fast att jag är med folk varje dag å umgås så är ja ju i vilket fall inte completed. 
 
Varje morgon sitter ja själv, varje middag får jag laga till mig själv. 
Just då å på kvällarna är det som värst, när man lägger sig å ska sova å inte har jonas där. Fast man ändå ska sova å är helt omedveten om ifall det är nån där eller inte, så är det där å då jag saknar han super mycket! 
Annars också såklart, men just det där att ligga i sängen å pussas å mysa å somna med en arm runt en (eller som vi, då ja oftast får va den stora skeden) 
 Jag är super glad att han har jobb, för att ha en slappis sittandes hemma som bara är negativ till allt vill man ju inte heller ha?, men jag vill ju kunna vara med honom. 
 
Men, man får ha det så här nu å hoppas på att det blir jobb i östersund snart. 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0