plågeri.

varför plågar man sig själv så mycket?
gör saker man mår dåligt av. är bland personer man mår dåligt av. låter sig bli behandlad så man mår dåligt.
säger inte mot så man når dåligt.

ignorerar saker så man mår dåligt.
trycker ner sig själv, alltså.. det finns så mycket man gör & inte gör, så man mår dåligt!!

jag har alltid vart en som vart glad å haft kul Utåt. men sen kommer jag hem å mår dåligt, kanske av en kommentar. ett påstående. en åsikt eller vad som.
men att jag inte sagt till.

gör detta att det är mitt fel att jag mår dåligt?, för att ja inte sa till? eller va de det som gjorde / sades som är problemet?

det är många gånger det rycker i mina nerver för att jag vill säga till eller säga mot, men då anses man kanske istället otrevlig eller uppkäftig medan man bara står upp för sig själv.
men varför ska inte alla få tycka å nya öppet?

enkelt och vanligt exenpel. ; men sandra. vad fult det är med tatueringar, tänk som du kommersen ut när du är 50!

jag svarar; haha ja kanske det men de tar man då!, ler lite å skrattar.
jag vill svara; det är tråkigt att du ser på mig så, för jag gillar verkligen mina tatueringar & kommer göra fler.

ny skiter ja i vilket om folk gillar tatueringarna eller inte. men de finns så mycket mer. så små saker, som till slut blir så mycket!!!


nä nu ska ja sluta kvällsfundera å sova.


Kommentarer
Postat av: Lilly

Såhär kände jag med för några dagar sen. Att jag plågade mig själv med att fråga ut mitt exs nya om hur deras relation är nu. Om han fortfarande är spelmissbrukare och om det gör deras relation dålig. Hon låsades att allt var bra och ljög mig rakt i ansiktet. ;)

Svar: ja, de hade ja också gjort, ifall j va i den sitsen :P
Sandra

2014-05-22 @ 08:52:19
URL: http://babydollsugardust.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0